Kvartalsrapport forskarstudier 2:2024

Medan alla andra gör klart ekonomiska kvartalsrapporter och skriver årsredovisningar, kommer här min andra kvartalsrapport, om slutet av den första terminen på forskarutbildningen.

Jag åkte på ett seminarium på Kirkemusikskolen i Roskilde, med anledning av 500 år med luthersk psalmsång, då Achtliederbuch publicerades 1524. Det är min barndomsstad och jag har gått förbi många gånger med min bedstefar. Det är lyxigt att bo så nära ett grannland och kunna ta del av forskning även där.

Särskilt spännande var det att lyssna på Bjarke Moe och hans arbete med reformatoriska psalmer, och framförallt den smått geniala hemsidan melodier.dsl.dk där man kan skriva in noter och sidan kan själv identifiera melodin oavsett om det är rätt tonart eller rätt tonlängd (vilket ju har har varierat genom århundradena!).

Det var en aha-upplevelse om hur psalmsången liksom på medeltiden har ett friare förhållningssätt mellan toner och ord och att man i translationen mellan språk inte brydde sig så mycket om rätt antal stavelser enligt melodin.

Jag har arbetat en del med andra numret av Hymnologi Nordisk tidsskrift, där jag själv bidrog med en rapport från nyss nämnda seminarium, samt en recension av finska Hymnos årsbok 2024, från en konferens i Helsingfors maj 2022, den första vetenskapliga konferens jag besökte och försiktig presenterade mitt projekt, men framförallt fick många kontakter.

Efter en hälsning genom gemensam vän bokade jag träff med Sven-Åke Selander, en nestor på det hymnologiska området och i skånsk snöstorm körde jag dit. Det blev en härlig eftermiddag där jag blev oerhört varmt välkomnad och förplägnad… Sven-Åke är nittio år och fantastiskt fin att prata hymnologi med.

Jag har letat efter material i gamla utgåvor av Hymnologi, som finns att läsa på https://salmehistorisk.dk/salmehistoriske-ressourcer.html

Vi hade ett seminarium på plats i Åbo, jag presenterade för första gången en text, nämligen den artikel jag skrivit för Svensk Pastoraltidskrift om vad Svenska kyrkan kan lära av de senaste psalmböckerna från Norge och Danmark. Det var en bra introduktion till både mig och mitt ämne, tror jag. Min kloka handledare sa om en mina fina kollegors texter: ”En del texter är etyder.” Alla texter blir inte vetenskapliga artiklar, men kan vara viktiga för den personliga utvecklingen ändå.

Medan jag gått igenom den finlandssvenska psalmboken hittade jag i deras tillägg psalmen 887 som handlar om fred, och har text på flera språk, även arabiska och hebreiska. Något att sjunga och be om i en orolig tid.

Psalm 887 – Fredens Gud ge oss kärlek

Jag har ägnat en del tid åt att skapa struktur för avhandlingen och gjort en sorts översiktlig synopsis, med innehållsförteckning.

Jag har efter samtal med handledare ifrågasatt omfattningen, kommer jag hinna allt? Behövs allt? Ska allt publiceras i avhandlingen eller finns det utrymme att redan nu tänka på post doc-projekt?

Jag har slutfört kursen om etisk forskning och börjat använda programmet Zotero för källhänvisningar.

I december fick jag veta att jag fått stipendium för vårterminen, tack Julius Polins förfäders minnesfond! Vårens ansökningstid slutar under februari, så snart dags att söka för höstterminen…

Sen var det förstås jul och över nyår var jag och min man vikarier i Svenska kyrkan i Hamburg, jag som präst, han som musiker. Vi var på plats en vecka och jag hann också hålla en föreläsning om psalmer, dess historia och nuläge med kommande publicering av 250 nya psalmer som ska provsjungas från våren. Lite turistande hann vi med men det kommer nog ett eget inlägg om skillnaden mellan att vara kompositör och psalmförfattare… Hursomhelst, oerhört nyttigt att få möta perspektiv från Svenska kyrkan i utlandet och att få presentera forskning för en bredare allmänhet.

Antal sidor avhandlingstext: 43 sidor, 16658 ord

Inledning forskarstudier

Jag har funderat på hur jag bäst ska dokumentera mina forskarstudier, alltså studietiden och inte bara resultaten genom avhandlingen. Kanske är bloggen ändå en bra plats?

I våras blev jag antagen som doktorand i praktisk teologi vid Åbo akademi. Det var förstås en del praktiska frågor då, som hur ofta och hur mycket jag skulle behöva vara på plats, samtidigt som jag är mamma med delad vårdnad, men också det ekonomiska.

Under sommaren letade jag intensivt efter stipendier. Många ska dock sökas via specifika formulär som läggs upp en månad före ansökningstiden går ut, och flera går ut den femtonde september. De första veckorna av terminen gick därför dels åt till att skriva ansökningar efter noggranna instruktioner, dels till att komma åt de tekniska delarna av Åbo akademi. Det var inte alldeles enkelt för mig som inte bor i Finland och därmed inte har finsk personbeteckning… Det kändes stort när jag väl fick igång min mail men också andra delar, som Moodle.

Jag har även hunnit med två digitala och ett seminarium på plats. Jag har verkligen hamnat på en fantastisk plats. Vi satt i det vackraste rummet på Teologen, och människorna är minst lika fina. Öppna, generösa och vänliga, både mina meddoktorander och alla som undervisar. Därtill är vartenda rum fullt av hymnologisk litteratur, eftersom hymnologin har varit ett av Åbos hjärteämnen. Jag kunde helt enkelt inte ha hamnat på en bättre plats!

Enligt min forskningsplan ska jag denna termin arbeta med konkordansen, som ligger till grund för min avhandling. Den ger en översikt över gemensamma psalmer i de nuvarande danska, norska, svenska och finlandssvenska psalmböckerna. Som ni ser nedan har jag börjat, även om det mesta är rena grekiskan för utomstående. Kanske ser ni också att jag har med den finska psalmboken Virsikirja, men där förlitar jag mig helt på en lista som finns i den finlandssvenska psalmboken. När jag tittar på Sverige och Danmark har jag hjälp av min tidigare utförda dansk-svenska konkordans.

Jag har övergått till en ny metod. Jag går nu systematiskt igenom psalmerna nummer för nummer. Det innebär att jag redan hittat psalmer jag tidigare missade i den dansk-svenska konkordansen. Jaja, hellre nu än senare, typ vid slutseminarium…

Snabbt blev det också ett irritationsmoment att jag inte hittade melodier utan namngiven kompositör i den svenska psalmboken. I de andra psalmböckerna finns de med i melodiförteckningar, utifrån ursprungsland. Alltså har jag skapat en egen lista över kompositörslösa melodier och ordnat dels efter ursprung (såsom det står i psalmboken, alltså ibland ort och ibland land), dels i kronologisk ordning. Tips till Verbum, hör av er om ni är intresserade!

En Melodikonkordans efter ursprung

Nästa Melodikonkordans efter årtal

Förutom detta, har jag

• avslutat en artikel som legat länge men nu är antagen för publicering i Svensk Pastoraltidskrift, om vad vi kan lära från våra nordiska grannar vid revidering av psalmboken
• jag har varit på Kyrkomötets första session, där vi också fick information om processen kring de utvalda psalmer från psalmbrevlådan som vi ska börja provsjunga i församlingarna nästa år

• Jobbat med kommande nummer av den digitala tidskriften Hymnologi, eftersom jag ingår i redaktionen, tillsammans med två fantastiska medhymnologer som redan är disputerade

Det finns en del kurser jag behöver gå som doktorand och jag har börjat en digital kurs om forskningsetik.

Parallellt har jag också börjat skriva på avhandlingen, och filar därför både på struktur och text. Denna vecka har jag satsat på forskningsöversikten och gått igenom hymnologiska avhandlingar. Jag har varit på mitt lokala bibliotek och beställt hem lite böcker, men jag kommer nog åka till Lund någon dag också.

Bild från mitt nya skrivbord

När jag sammanfattar denna tid, tycker jag nog att det går ganska bra, trots att jag för en dryg månad sedan blev rejält förkyld och dras med hosta alltsedan dess…

Psalmer som finns i både Danmark och Sverige

Psalmsången är en viktig del av gudstjänsten, eftersom de gör församlingen aktiv. Därför väljer vi ofta psalmer som vi tror att församlingen känner igen, tycker om och sjunger med i. Dessutom kan en psalm, som man får sjunga på sitt eget språk, gå djupare än en okänd psalm på ett språk man inte behärskar.
När tusentals människor rör sig i Öresundsregionen möter vi också varandra i kyrkan. Det är lurigt med två länder, språk och kulturer som ligger så nära. Vi kan lätt tro att vi är så lika att skillnaderna förvånar oss. Det är bättre att vara medveten om dem, och även veta vad vi har gemensamt, så att vi kan få alla att känna sig hemma i våra gudstjänster med både danskar och svenskar.

Vilka psalmer finns i både den danska och svenska psalmboken?
Vilka kan man sjunga parallellt, så att danskar kan sjunga på sitt språk, och svenskar på sitt?
Vilken psalm kan jag välja till dop/vigsel/begravning med både danskar och svenskar?
Finns det några olikheter i psalmer och gudstjänst som är bra att veta på förhand?

Dessa frågor har jag försökt svara på i projektet Gemensamma psalmer i Sverige och Danmark.
Här redovisar jag nu det psalmprojekt jag använt flera år på, inspirerad av en sammanställning av psalmer på andra språk som Per Harling gjort och en gemensam dansk-tysk psalmbok. Först arbetade jag under föräldraledigheter och ledig tid, sedan slutligen på heltid, tack vare stipendier från Svensk-danska kulturfonden och Thora Ohlssons stiftelse.

Jag har identifierat 120 gemensamma psalmer som finns i svenska psalmboken (1986) och Den danske salmebog (2002) samt de nuvarande tilläggen. De är sorterade efter ursprung och likheter. Allra först finns en sammanställning över likheter, olikheter, våra favoritpsalmer, och förslag på psalmer att använda i gudstjänster med både svenskar och danskar vid dop, konfirmation, vigsel och begravning samt kyrkoårets högtider. Det är troligtvis det mest användbara delen av projektet för präster, kyrkomusiker och våra församlingsbor.

Min förhoppning är att denna sammanställning ska underlätta för alla som möter danskar och svenskar i samma gudstjänst.

Gemensamma psalmer

Salmesangen er en vigtig del af gudstjenesten, fordi de er med til at aktivere menigheden. Derfor vælger vi tit salmer som vi tror at menigheden genkender, kan lide og synger med i. Desuden kan en salme som man synger på sit eget sprog gå dybere end en ukendt salme på et sprog man ikke behersker.
Når tusinder af mennesker rører sig i Øresundsregionen møder vi også hinanden i kirken. Det er vanskeligt med to lande, sprog og kulturer der ligger så tæt. Vi tror let at vi ligner hinanden så meget at forskellene kommer som en overraskelse. Det er bedre at kende dem, ligesom det vi har til fælles, så at vi kan få alle at føle sig hjemme i vores gudstjenester med både danskere og svenskere.

Hvilke salmer findes i både den svenske og danske salmebog?
Hvilke salmer kan man synge parallelt, på hver vores sprog?
Hvilken salme kan jeg vælge til dåb/vielse/begravelse?
Er der nogle forskelle i salmer og gudstjeneste som er godt at kende i forvejen?

Disse spørgsmål har jeg forsøgt at besvare i projektet Fælles salmer i Danmark og Sverige.
Her er nu det salmeprojekt jeg har brugt flere år på, inspireret af en sammenstilling av svenske salmer på andre sprog af Per Harling, og den fælles dansk-tyske salmebog. Først arbejdede jeg under forældreorlov og fritid, inden det til sidst var muligt på fuld tid, takket være stipendier fra Svensk-danska kulturfonden og Thora Ohlssons stiftelse.

Jeg har identificeret 120 fælles salmer i Den danske salmebog (2002) og den svenska psalmboken (1986) samt nuværende tillæg. De er sorterede efter herkomst og lighed. Allerførst er der en sammenstilling over ligheder, forskelle, vores yndlingssalmer, og forslag på salmer at bruge i gudstjenester med både danskere og svenskere til dåb, konfirmation, vielse, begravelse/bisættelse samt kirkeårets højtider. Det er troligtvis den mest nyttige del av projektet for præster, organister, og vores menighed.

Min forhåbning er at denne sammenstilling underletter for alle der både danskere og svenskere i samme gudstjeneste.

Fälles salmer