Kvartalsrapport forskarstudier 2:2024

Medan alla andra gör klart ekonomiska kvartalsrapporter och skriver årsredovisningar, kommer här min andra kvartalsrapport, om slutet av den första terminen på forskarutbildningen.

Jag åkte på ett seminarium på Kirkemusikskolen i Roskilde, med anledning av 500 år med luthersk psalmsång, då Achtliederbuch publicerades 1524. Det är min barndomsstad och jag har gått förbi många gånger med min bedstefar. Det är lyxigt att bo så nära ett grannland och kunna ta del av forskning även där.

Särskilt spännande var det att lyssna på Bjarke Moe och hans arbete med reformatoriska psalmer, och framförallt den smått geniala hemsidan melodier.dsl.dk där man kan skriva in noter och sidan kan själv identifiera melodin oavsett om det är rätt tonart eller rätt tonlängd (vilket ju har har varierat genom århundradena!).

Det var en aha-upplevelse om hur psalmsången liksom på medeltiden har ett friare förhållningssätt mellan toner och ord och att man i translationen mellan språk inte brydde sig så mycket om rätt antal stavelser enligt melodin.

Jag har arbetat en del med andra numret av Hymnologi Nordisk tidsskrift, där jag själv bidrog med en rapport från nyss nämnda seminarium, samt en recension av finska Hymnos årsbok 2024, från en konferens i Helsingfors maj 2022, den första vetenskapliga konferens jag besökte och försiktig presenterade mitt projekt, men framförallt fick många kontakter.

Efter en hälsning genom gemensam vän bokade jag träff med Sven-Åke Selander, en nestor på det hymnologiska området och i skånsk snöstorm körde jag dit. Det blev en härlig eftermiddag där jag blev oerhört varmt välkomnad och förplägnad… Sven-Åke är nittio år och fantastiskt fin att prata hymnologi med.

Jag har letat efter material i gamla utgåvor av Hymnologi, som finns att läsa på https://salmehistorisk.dk/salmehistoriske-ressourcer.html

Vi hade ett seminarium på plats i Åbo, jag presenterade för första gången en text, nämligen den artikel jag skrivit för Svensk Pastoraltidskrift om vad Svenska kyrkan kan lära av de senaste psalmböckerna från Norge och Danmark. Det var en bra introduktion till både mig och mitt ämne, tror jag. Min kloka handledare sa om en mina fina kollegors texter: ”En del texter är etyder.” Alla texter blir inte vetenskapliga artiklar, men kan vara viktiga för den personliga utvecklingen ändå.

Medan jag gått igenom den finlandssvenska psalmboken hittade jag i deras tillägg psalmen 887 som handlar om fred, och har text på flera språk, även arabiska och hebreiska. Något att sjunga och be om i en orolig tid.

Psalm 887 – Fredens Gud ge oss kärlek

Jag har ägnat en del tid åt att skapa struktur för avhandlingen och gjort en sorts översiktlig synopsis, med innehållsförteckning.

Jag har efter samtal med handledare ifrågasatt omfattningen, kommer jag hinna allt? Behövs allt? Ska allt publiceras i avhandlingen eller finns det utrymme att redan nu tänka på post doc-projekt?

Jag har slutfört kursen om etisk forskning och börjat använda programmet Zotero för källhänvisningar.

I december fick jag veta att jag fått stipendium för vårterminen, tack Julius Polins förfäders minnesfond! Vårens ansökningstid slutar under februari, så snart dags att söka för höstterminen…

Sen var det förstås jul och över nyår var jag och min man vikarier i Svenska kyrkan i Hamburg, jag som präst, han som musiker. Vi var på plats en vecka och jag hann också hålla en föreläsning om psalmer, dess historia och nuläge med kommande publicering av 250 nya psalmer som ska provsjungas från våren. Lite turistande hann vi med men det kommer nog ett eget inlägg om skillnaden mellan att vara kompositör och psalmförfattare… Hursomhelst, oerhört nyttigt att få möta perspektiv från Svenska kyrkan i utlandet och att få presentera forskning för en bredare allmänhet.

Antal sidor avhandlingstext: 43 sidor, 16658 ord

Inledning forskarstudier

Jag har funderat på hur jag bäst ska dokumentera mina forskarstudier, alltså studietiden och inte bara resultaten genom avhandlingen. Kanske är bloggen ändå en bra plats?

I våras blev jag antagen som doktorand i praktisk teologi vid Åbo akademi. Det var förstås en del praktiska frågor då, som hur ofta och hur mycket jag skulle behöva vara på plats, samtidigt som jag är mamma med delad vårdnad, men också det ekonomiska.

Under sommaren letade jag intensivt efter stipendier. Många ska dock sökas via specifika formulär som läggs upp en månad före ansökningstiden går ut, och flera går ut den femtonde september. De första veckorna av terminen gick därför dels åt till att skriva ansökningar efter noggranna instruktioner, dels till att komma åt de tekniska delarna av Åbo akademi. Det var inte alldeles enkelt för mig som inte bor i Finland och därmed inte har finsk personbeteckning… Det kändes stort när jag väl fick igång min mail men också andra delar, som Moodle.

Jag har även hunnit med två digitala och ett seminarium på plats. Jag har verkligen hamnat på en fantastisk plats. Vi satt i det vackraste rummet på Teologen, och människorna är minst lika fina. Öppna, generösa och vänliga, både mina meddoktorander och alla som undervisar. Därtill är vartenda rum fullt av hymnologisk litteratur, eftersom hymnologin har varit ett av Åbos hjärteämnen. Jag kunde helt enkelt inte ha hamnat på en bättre plats!

Enligt min forskningsplan ska jag denna termin arbeta med konkordansen, som ligger till grund för min avhandling. Den ger en översikt över gemensamma psalmer i de nuvarande danska, norska, svenska och finlandssvenska psalmböckerna. Som ni ser nedan har jag börjat, även om det mesta är rena grekiskan för utomstående. Kanske ser ni också att jag har med den finska psalmboken Virsikirja, men där förlitar jag mig helt på en lista som finns i den finlandssvenska psalmboken. När jag tittar på Sverige och Danmark har jag hjälp av min tidigare utförda dansk-svenska konkordans.

Jag har övergått till en ny metod. Jag går nu systematiskt igenom psalmerna nummer för nummer. Det innebär att jag redan hittat psalmer jag tidigare missade i den dansk-svenska konkordansen. Jaja, hellre nu än senare, typ vid slutseminarium…

Snabbt blev det också ett irritationsmoment att jag inte hittade melodier utan namngiven kompositör i den svenska psalmboken. I de andra psalmböckerna finns de med i melodiförteckningar, utifrån ursprungsland. Alltså har jag skapat en egen lista över kompositörslösa melodier och ordnat dels efter ursprung (såsom det står i psalmboken, alltså ibland ort och ibland land), dels i kronologisk ordning. Tips till Verbum, hör av er om ni är intresserade!

En Melodikonkordans efter ursprung

Nästa Melodikonkordans efter årtal

Förutom detta, har jag

• avslutat en artikel som legat länge men nu är antagen för publicering i Svensk Pastoraltidskrift, om vad vi kan lära från våra nordiska grannar vid revidering av psalmboken
• jag har varit på Kyrkomötets första session, där vi också fick information om processen kring de utvalda psalmer från psalmbrevlådan som vi ska börja provsjunga i församlingarna nästa år

• Jobbat med kommande nummer av den digitala tidskriften Hymnologi, eftersom jag ingår i redaktionen, tillsammans med två fantastiska medhymnologer som redan är disputerade

Det finns en del kurser jag behöver gå som doktorand och jag har börjat en digital kurs om forskningsetik.

Parallellt har jag också börjat skriva på avhandlingen, och filar därför både på struktur och text. Denna vecka har jag satsat på forskningsöversikten och gått igenom hymnologiska avhandlingar. Jag har varit på mitt lokala bibliotek och beställt hem lite böcker, men jag kommer nog åka till Lund någon dag också.

Bild från mitt nya skrivbord

När jag sammanfattar denna tid, tycker jag nog att det går ganska bra, trots att jag för en dryg månad sedan blev rejält förkyld och dras med hosta alltsedan dess…

Min topp tio av Grundtvigs psalmer

Imorse fick jag för mig att göra en topplista av viktiga danska psalmer, liksom jag tidigare gjort en svensk (det var visst 20 psalmer 2014). Listan blev fler än tio… Så vi börjar med favoriten, Niels Frederik Severin Grundtvig, den meste danske psalmförfattaren.

Minns att Grundtvig hade många olika tonsättare till sina texter, vilket verkligen märks i listan nedan. Ofta finns flera alternativa melodier i den danska psalmboken (förkortad DDS 2002), jag anger här mina favoriter, som jag tycker lyfter texten till en ny nivå i just dessa kombinationer.

Min lista innehåller de som är viktigast för mig personligen. Det gör att några av hans mest kända inte är med på denna. De har kommit till mig genom barndomen i Danmark, men också genom nästintill daglig egen tid för bön genom direktsända Morgenandagten från Köpenhamns domkyrka, Vor Frue, som sänds på danska P2 och numera även på DR K.

DDS 4 Giv mig, Gud, en salmetunge, melodi förreformatorisk/Laub

Finns i en svensk översättning i den finska psalmboken. En psalm om lovsång som kännetecknar Grundtvigs teologi, med referens till den 92:a psaltarpsalmen.

DDS 78 Blomstre som en rosengård, melodi JPE Hartmann

Denna adventspsalm som utgår från Jesajas profetia i kapitel 35, är okänd i Sverige, men melodin finns som vårpsalmen 517. Denna har jag stått i höstens grönska och sjungit på berget Karmel, blickandes mot Libanon.

DDS 192 Hil dig, Frelser og Forsoner, melodi Caspar Christian Hoffmann

Den bästa fastepsalmen av dem alla. Tål att tuggas på och mediteras över i fyrtio dagar. Hittar ständigt något nytt i de nio verserna. Melodin är skriven i romantisk stil och finns insjungen i många versioner.

DDS 321 O kristelighed! Melodi av norske Ludvig Mathias Lindeman av de fyra melodier som står i DDS

När Grundtvigs psalmer kom in i den svenska psalmboken 1937 blåste vindar som sa att utländska melodier inte höll tillräcklig kvalité och följdaktligen bytte man melodier till flera danska psalmer. Den här melodin till denna psalm, som i Sverige är känd som sv.ps. 258 O liv, som blev tänt, tycker jag ger ett annat djup. Grundtvig är erkänt svår att översätta och även om Emil Liedgren gjort ett fenomenalt arbete, vill jag ändå utmana er att sjunga originalet på denna melodi.

I Sverige väljer vi ofta några verser här och där för att sprida ut den under den långa trefaldighetstiden. Även detta är en psalm som passar att tugga på och meditera över. Denna psalm är den enda som också fanns med på min topp 20 i svenska psalmboken.

Lindeman har förövrigt skrivit en annan melodi som förekommer fyra gånger i den svenska psalmboken. Vågar jag påstå att den är mest känd som melodin till sv.ps. 56 Gammal är kyrkan av, just det, Grundtvig!

DDS 379 Der er en vej, som verden ikke kender, melodi Christian Barnekow

Åtta verser om att gå på livets väg, oavsett hur den ger sig, i barnslig trygghet, med ännu en melodi i romantisk stil.

DDS 392 Himlene, Herre, fortælle din ære, melodi Erik Pontoppidan

Grundtvigs återdiktning, hans specialitet, av den 19:e psaltarpsalmen. Erik Pontoppidan som skrivit melodin verkar ha levt ett spännande liv, honom får jag kanske fördjupa mig i vid tillfälle, biskop i Bergen (tills han tröttnade) och psalmboksredaktör.

DDS 675 Gud, vi er i gode hænder, Melodi av Willy Egmose 1986

Visserligen levde Grundtvig på 1800-talet, men hans psalmer nytolkas i nutiden. Man kan t ex hitta nya melodier av den danske musikern och körledaren Phillip Faber. Här är dock en psalm, som bifogades i et nyhetsbrev från danska Folkekirken, inspelad med barnkör, trots syndens och dödens närvaro i varje vers utom möjligen den sista.

DDS 729 Nu falmer skoven trindt om land, melodi Johan Henrik Nebelong

Jag kan sakna bra årstidspsalmer för höst och vinter i Sverige, men Danmark har et överflöd. Denna sjunger jag varje år för mig själv när skörden lämnar åkrarna med avskurna ax och svart mull, för skörden här och skörden där (i himlen, alltså) tackar vi Gud.

DDS 752 Morgenstund har guld i mund, melodi av Thomas Laub

En morgonpsalm med typisk Grundtvigoptimism. Vilket inte betyder att han var optimistiskt lagd alltid, han plågades av svåra perioder av depression. Men hans psalmer kan förmedla en grundtrygghet och hans efterföljare kallades för glada kristna.

Thomas Laub satte stor prägel på kommande danska koralböcker genom sitt arbete att återerövra den reformatoriska musiken i sitt ursprung och kom ofta att hamna i motsats till många av de andra mera romantiska kompositörerna på denna lista. Men här samsas de alltså, sida vid sida.

DDS 783 Kirkeklokke, mellem ædle malme, Melodi Henrik Rung

Detta var min högst älskade morfars favoritpsalm, som jag lärde mig i samband med hans begravning. En hembygdpsalm, eller om att känna igen klangen på den egna kyrkklockan, för pojken som växte upp ett stenkast från kyrkan.

Jag har alltså nästan uteslutande valt psalmer som inte finns i den svenska psalmboken och hoppas jag har introducerat några nya för er. Alla går att läsa och höra på dendanskesalmebogonline.dk

Thoughts after the conference Church as Human Space

I am on my way home from a two-day conference in Stockholm on the subject Scandinavian creation theology (SCT) for a post-secular age. The ”founding fathers” of this theological school are NFS Grundtvig, KE Løgstrup, Regin Prenter and Gustaf Wingren, three Danes and a Swede.

I was at the conference, thanks to a good colleague working on a ph.d. in practical theology. We share the field of practical theology, although my interest is mainly hymns and liturgy. I was hoping for new thoughts on NFS Grundtvig, since I recently wrote a paper on his hymns in the Swedish hymn book.

However, not much was said about Grundtvig. Actually, I was not surprised, more astonished that not even brilliant systematic theologians have actually read or reflected on Grundtvig and his hymns, if they are not Danes.

It appears, if the information at the conference was correct, that although Gustaf Wingren follows in the footsteps of creation theology, not even he read Grundtvig.

We returned over and over again to the Grundtvigian phrase: ”Human first, Christian next”, but Grundtvig is much more.

It seems that the theologian Grundtvig, at the very heart of the Danish soul, is mostly unknown outside Denmark. This leaves the rest of the world without understanding of Danish culture as well as the Danish church, which became obvious in a panel conversation between three Nordic bishops. The Norwegian bishop Kari Veiteberg asked whether the phrase is now: Danish first, Christian next. I thought that was a brilliant way of highlighting a common way of interpreting Grundtvig, to prove the nationalistic side of Grundtvig. But NFS Grundtvig, in his long life and plentiful production, has so many more sides. I believe he would strongly disagree with the rephrasing, since he himself looked back in church history, as well as to contemporary Christianity both in and out of Denmark. I wish that the nationalistic interpretation of Grundtvig will not be the only one. Out of his rich production, we could find so many other things to highlight through creation theology, but I believe it needs to come from a reading and understanding of Grundtvig that comes from outside Denmark.

The conference started with the singing of a modern hymn from the Danish supplement to the official hymn book 100 salmer, by the Danish hymn writer Iben Krogsdal, Vi finder fred i kirken, although we sang a English translation by Edward Broadbridge. He has translated both hymns and other theology from Danish to English, including a large amount of Grundtvigs work.

The hymn was beautiful. However, I would have liked it, if we had also sung Krogdals modern take on Grundtvigs famous ecclesiological hymn Kirken, den er er gammelt hus (her version: Kirken, den er er salmebrus, from the other supplement Kirkesangbogen).

At the Grundtvig experience in the cathedral of Stockholm, Storkyrkan, we were given a short introduction to the life of NFS Grundtvig. From a hymnological perspective I would like to make some small additions.

Grundtvig wrote his first hymn in 1810. But it was not until the difficult years of his life, when he was under censorship and had difficulties finding a pastors position in Copenhagen, that he, thanks to encouragement and economic support of his friend Gunni Busck in 1835, produced most of his hymns. During a year, he produced hundreds of hymns for the first volume of his Sangværk, that eventually became five volumes in total. It is amazing, considering he did not sing himself.

His hymns were appreciated and sung, although it was not allowed as they were not a part of the official hymn book. At his congregation of Vartov, a hospital, though central in Copenhagen, not a regular congregation and church, his hymns were central in the services and they spread. Eventually, the hymns reached the court, and the Queen made sure he got rid of the censorship. In the Danish hymn book from 1855, 68 of his hymns were now official.

Grundtvig had a great critic in his own time, Søren Kierkegaard. The relationship between them is extensively elaborated in To samtidige by Anders Holm.

At the experience, we sang a few of Grundtvigs hymns (he wrote around 1600!), mostly in Swedish and not easily recognisable to the Danes as the were both in translation, as well as with unknown melodies. The Swedish hymn book from 1986 has nine hymns by NFS Grundtvig, compared with the Danish hymn book from 2002 that has 163 original hymns and another 90 that Grundtvig adapted and translated.

Out of the nine Grundtvig hymns in the Swedish hymn book, only three have melodies used in Denmark to that specific hymn. As the Danes discovered yesterday, the spring hymn Verdens igenfødelse in its Swedish version Världen som nu föds på nytt, has a melody in Denmark known as the advent hymn Blomstre som en rosengård.

Many hymns are of course an intertwined combination of lyrics and melody, which is particularly studied in hymns by Grundtvig by Lea Wierød in her dissertation Formens funktion i salmesang, Melopoetisk metode i sanganalysen med særligt henblik på salmer med tekst af N. F. S. Grundtvig. Therefore I find it especially unfortunate that the Grundtvig hymns have other melodies in the Swedish hymn book.

This is, however, a result of the hymn and choral committees decisions in 1937 when the first Swedish hymn book, after Grundtvigs production of hymns, was compiled. At that time, only six Grundtvig hymns made the cut. The choral book, ready a few months after the hymn book, premiered Swedish melodies, often written by members of the committee themselves, thus the now ongoing confusion of Danes singing Grundtvig in Swedish in unfamiliar melodies. The Swedish hymn book from 1986 did not rectify the former mistakes, by adding the Danish sung melodies as alternative in the Swedish hymn book. I hope we will add them in the upcoming revision of the hymn book that the Synod has already decided on.

I hope we will also sing more of Grundtvigs hymns in Swedish, I have several favourites. I choose now to say only one, a hymn for Lent: Hil dig Frelser og Forsoner, in a Swedish translation by Andreas Holmberg: Du som kom att oss försona.

Most of all, I hope for new perspectives and modern interpretations on Grundtvig and his hymns, perhaps even from Sweden.

Psalmer som finns i både Danmark och Sverige

Psalmsången är en viktig del av gudstjänsten, eftersom de gör församlingen aktiv. Därför väljer vi ofta psalmer som vi tror att församlingen känner igen, tycker om och sjunger med i. Dessutom kan en psalm, som man får sjunga på sitt eget språk, gå djupare än en okänd psalm på ett språk man inte behärskar.
När tusentals människor rör sig i Öresundsregionen möter vi också varandra i kyrkan. Det är lurigt med två länder, språk och kulturer som ligger så nära. Vi kan lätt tro att vi är så lika att skillnaderna förvånar oss. Det är bättre att vara medveten om dem, och även veta vad vi har gemensamt, så att vi kan få alla att känna sig hemma i våra gudstjänster med både danskar och svenskar.

Vilka psalmer finns i både den danska och svenska psalmboken?
Vilka kan man sjunga parallellt, så att danskar kan sjunga på sitt språk, och svenskar på sitt?
Vilken psalm kan jag välja till dop/vigsel/begravning med både danskar och svenskar?
Finns det några olikheter i psalmer och gudstjänst som är bra att veta på förhand?

Dessa frågor har jag försökt svara på i projektet Gemensamma psalmer i Sverige och Danmark.
Här redovisar jag nu det psalmprojekt jag använt flera år på, inspirerad av en sammanställning av psalmer på andra språk som Per Harling gjort och en gemensam dansk-tysk psalmbok. Först arbetade jag under föräldraledigheter och ledig tid, sedan slutligen på heltid, tack vare stipendier från Svensk-danska kulturfonden och Thora Ohlssons stiftelse.

Jag har identifierat 120 gemensamma psalmer som finns i svenska psalmboken (1986) och Den danske salmebog (2002) samt de nuvarande tilläggen. De är sorterade efter ursprung och likheter. Allra först finns en sammanställning över likheter, olikheter, våra favoritpsalmer, och förslag på psalmer att använda i gudstjänster med både svenskar och danskar vid dop, konfirmation, vigsel och begravning samt kyrkoårets högtider. Det är troligtvis det mest användbara delen av projektet för präster, kyrkomusiker och våra församlingsbor.

Min förhoppning är att denna sammanställning ska underlätta för alla som möter danskar och svenskar i samma gudstjänst.

Gemensamma psalmer

Salmesangen er en vigtig del af gudstjenesten, fordi de er med til at aktivere menigheden. Derfor vælger vi tit salmer som vi tror at menigheden genkender, kan lide og synger med i. Desuden kan en salme som man synger på sit eget sprog gå dybere end en ukendt salme på et sprog man ikke behersker.
Når tusinder af mennesker rører sig i Øresundsregionen møder vi også hinanden i kirken. Det er vanskeligt med to lande, sprog og kulturer der ligger så tæt. Vi tror let at vi ligner hinanden så meget at forskellene kommer som en overraskelse. Det er bedre at kende dem, ligesom det vi har til fælles, så at vi kan få alle at føle sig hjemme i vores gudstjenester med både danskere og svenskere.

Hvilke salmer findes i både den svenske og danske salmebog?
Hvilke salmer kan man synge parallelt, på hver vores sprog?
Hvilken salme kan jeg vælge til dåb/vielse/begravelse?
Er der nogle forskelle i salmer og gudstjeneste som er godt at kende i forvejen?

Disse spørgsmål har jeg forsøgt at besvare i projektet Fælles salmer i Danmark og Sverige.
Her er nu det salmeprojekt jeg har brugt flere år på, inspireret af en sammenstilling av svenske salmer på andre sprog af Per Harling, og den fælles dansk-tyske salmebog. Først arbejdede jeg under forældreorlov og fritid, inden det til sidst var muligt på fuld tid, takket være stipendier fra Svensk-danska kulturfonden og Thora Ohlssons stiftelse.

Jeg har identificeret 120 fælles salmer i Den danske salmebog (2002) og den svenska psalmboken (1986) samt nuværende tillæg. De er sorterede efter herkomst og lighed. Allerførst er der en sammenstilling over ligheder, forskelle, vores yndlingssalmer, og forslag på salmer at bruge i gudstjenester med både danskere og svenskere til dåb, konfirmation, vielse, begravelse/bisættelse samt kirkeårets højtider. Det er troligtvis den mest nyttige del av projektet for præster, organister, og vores menighed.

Min forhåbning er at denne sammenstilling underletter for alle der både danskere og svenskere i samme gudstjeneste.

Fälles salmer

Danska & svenska psalmer

Jag älskar musik! Och helt oväntat älskar denna prästen också psalmer.

Ett tag nu har jag försökt ta reda på vilka psalmer som är gemensamma i 1986 års svenska psalmbok och den danske salmebog fra 2002.

Jag har hittat 102 gemensamma psalmer. Här kommer snabbguiden, i avvaktan på mitt mer utförliga dokument….PDF Snabbguide gem psalmer