Som vanligt, fri att använda i befintligt skick. Går att följa dagligen via Facebook.
Första Fastekalendern för AD 2025 är klar
Lämna ett svar
Kvartalsrapport forskarstudier 2:2024
Medan alla andra gör klart ekonomiska kvartalsrapporter och skriver årsredovisningar, kommer här min andra kvartalsrapport, om slutet av den första terminen på forskarutbildningen.
Jag åkte på ett seminarium på Kirkemusikskolen i Roskilde, med anledning av 500 år med luthersk psalmsång, då Achtliederbuch publicerades 1524. Det är min barndomsstad och jag har gått förbi många gånger med min bedstefar. Det är lyxigt att bo så nära ett grannland och kunna ta del av forskning även där.
Särskilt spännande var det att lyssna på Bjarke Moe och hans arbete med reformatoriska psalmer, och framförallt den smått geniala hemsidan melodier.dsl.dk där man kan skriva in noter och sidan kan själv identifiera melodin oavsett om det är rätt tonart eller rätt tonlängd (vilket ju har har varierat genom århundradena!).
Det var en aha-upplevelse om hur psalmsången liksom på medeltiden har ett friare förhållningssätt mellan toner och ord och att man i translationen mellan språk inte brydde sig så mycket om rätt antal stavelser enligt melodin.
Jag har arbetat en del med andra numret av Hymnologi Nordisk tidsskrift, där jag själv bidrog med en rapport från nyss nämnda seminarium, samt en recension av finska Hymnos årsbok 2024, från en konferens i Helsingfors maj 2022, den första vetenskapliga konferens jag besökte och försiktig presenterade mitt projekt, men framförallt fick många kontakter.
Efter en hälsning genom gemensam vän bokade jag träff med Sven-Åke Selander, en nestor på det hymnologiska området och i skånsk snöstorm körde jag dit. Det blev en härlig eftermiddag där jag blev oerhört varmt välkomnad och förplägnad… Sven-Åke är nittio år och fantastiskt fin att prata hymnologi med.
Jag har letat efter material i gamla utgåvor av Hymnologi, som finns att läsa på https://salmehistorisk.dk/salmehistoriske-ressourcer.html
Vi hade ett seminarium på plats i Åbo, jag presenterade för första gången en text, nämligen den artikel jag skrivit för Svensk Pastoraltidskrift om vad Svenska kyrkan kan lära av de senaste psalmböckerna från Norge och Danmark. Det var en bra introduktion till både mig och mitt ämne, tror jag. Min kloka handledare sa om en mina fina kollegors texter: ”En del texter är etyder.” Alla texter blir inte vetenskapliga artiklar, men kan vara viktiga för den personliga utvecklingen ändå.
Medan jag gått igenom den finlandssvenska psalmboken hittade jag i deras tillägg psalmen 887 som handlar om fred, och har text på flera språk, även arabiska och hebreiska. Något att sjunga och be om i en orolig tid.
Jag har ägnat en del tid åt att skapa struktur för avhandlingen och gjort en sorts översiktlig synopsis, med innehållsförteckning.
Jag har efter samtal med handledare ifrågasatt omfattningen, kommer jag hinna allt? Behövs allt? Ska allt publiceras i avhandlingen eller finns det utrymme att redan nu tänka på post doc-projekt?
Jag har slutfört kursen om etisk forskning och börjat använda programmet Zotero för källhänvisningar.
I december fick jag veta att jag fått stipendium för vårterminen, tack Julius Polins förfäders minnesfond! Vårens ansökningstid slutar under februari, så snart dags att söka för höstterminen…
Sen var det förstås jul och över nyår var jag och min man vikarier i Svenska kyrkan i Hamburg, jag som präst, han som musiker. Vi var på plats en vecka och jag hann också hålla en föreläsning om psalmer, dess historia och nuläge med kommande publicering av 250 nya psalmer som ska provsjungas från våren. Lite turistande hann vi med men det kommer nog ett eget inlägg om skillnaden mellan att vara kompositör och psalmförfattare… Hursomhelst, oerhört nyttigt att få möta perspektiv från Svenska kyrkan i utlandet och att få presentera forskning för en bredare allmänhet.
Antal sidor avhandlingstext: 43 sidor, 16658 ord
Julfastekalendern 2024
För alla som längtar efter att dela årets adventsfasta:
Här finns den som pdf
Inledning forskarstudier
Jag har funderat på hur jag bäst ska dokumentera mina forskarstudier, alltså studietiden och inte bara resultaten genom avhandlingen. Kanske är bloggen ändå en bra plats?
I våras blev jag antagen som doktorand i praktisk teologi vid Åbo akademi. Det var förstås en del praktiska frågor då, som hur ofta och hur mycket jag skulle behöva vara på plats, samtidigt som jag är mamma med delad vårdnad, men också det ekonomiska.
Under sommaren letade jag intensivt efter stipendier. Många ska dock sökas via specifika formulär som läggs upp en månad före ansökningstiden går ut, och flera går ut den femtonde september. De första veckorna av terminen gick därför dels åt till att skriva ansökningar efter noggranna instruktioner, dels till att komma åt de tekniska delarna av Åbo akademi. Det var inte alldeles enkelt för mig som inte bor i Finland och därmed inte har finsk personbeteckning… Det kändes stort när jag väl fick igång min mail men också andra delar, som Moodle.
Jag har även hunnit med två digitala och ett seminarium på plats. Jag har verkligen hamnat på en fantastisk plats. Vi satt i det vackraste rummet på Teologen, och människorna är minst lika fina. Öppna, generösa och vänliga, både mina meddoktorander och alla som undervisar. Därtill är vartenda rum fullt av hymnologisk litteratur, eftersom hymnologin har varit ett av Åbos hjärteämnen. Jag kunde helt enkelt inte ha hamnat på en bättre plats!
Enligt min forskningsplan ska jag denna termin arbeta med konkordansen, som ligger till grund för min avhandling. Den ger en översikt över gemensamma psalmer i de nuvarande danska, norska, svenska och finlandssvenska psalmböckerna. Som ni ser nedan har jag börjat, även om det mesta är rena grekiskan för utomstående. Kanske ser ni också att jag har med den finska psalmboken Virsikirja, men där förlitar jag mig helt på en lista som finns i den finlandssvenska psalmboken. När jag tittar på Sverige och Danmark har jag hjälp av min tidigare utförda dansk-svenska konkordans.
Jag har övergått till en ny metod. Jag går nu systematiskt igenom psalmerna nummer för nummer. Det innebär att jag redan hittat psalmer jag tidigare missade i den dansk-svenska konkordansen. Jaja, hellre nu än senare, typ vid slutseminarium…
Snabbt blev det också ett irritationsmoment att jag inte hittade melodier utan namngiven kompositör i den svenska psalmboken. I de andra psalmböckerna finns de med i melodiförteckningar, utifrån ursprungsland. Alltså har jag skapat en egen lista över kompositörslösa melodier och ordnat dels efter ursprung (såsom det står i psalmboken, alltså ibland ort och ibland land), dels i kronologisk ordning. Tips till Verbum, hör av er om ni är intresserade!
Förutom detta, har jag
- avslutat en artikel som legat länge men nu är antagen för publicering i Svensk Pastoraltidskrift, om vad vi kan lära från våra nordiska grannar vid revidering av psalmboken
- jag har varit på Kyrkomötets första session, där vi också fick information om processen kring de utvalda psalmer från psalmbrevlådan som vi ska börja provsjunga i församlingarna nästa år
- Jobbat med kommande nummer av den digitala tidskriften Hymnologi, eftersom jag ingår i redaktionen, tillsammans med två fantastiska medhymnologer som redan är disputerade
Det finns en del kurser jag behöver gå som doktorand och jag har börjat en digital kurs om forskningsetik.
Parallellt har jag också börjat skriva på avhandlingen, och filar därför både på struktur och text. Denna vecka har jag satsat på forskningsöversikten och gått igenom hymnologiska avhandlingar. Jag har varit på mitt lokala bibliotek och beställt hem lite böcker, men jag kommer nog åka till Lund någon dag också.
När jag sammanfattar denna tid, tycker jag nog att det går ganska bra, trots att jag för en dryg månad sedan blev rejält förkyld och dras med hosta alltsedan dess…
Min masteruppsats om dopföräldrars val av doppsalmer
Här finns min masteruppsats i praktisk teologi
Fastekalendern 2024
Efter förfrågan är årets första fastekalender klar, den finns som pdf att ladda ner under fliken Fastekalender.
Såhär ser den ut:
Som vanligt fri att använda om det hänvisas till mig och/eller Fastekalendern på Facebook.
Melodikonkordans
Blev varse att det är svårt att hitta en konkordans över vilka melodier som används till flera psalmer i 1986 års psalmbok. Här kommer en variant.
Första gången en psalm är nämnd står den i vanlig stil. Alla följande gånger i kursiv.
I denna lista kan du alltså på varje nummer du undrar, vilka psalmer har fler denna melodi, kunna hitta alla psalmer på samma.
Årets första Fastekalender
Finns här som pdf
Min topp tio av Grundtvigs psalmer
Imorse fick jag för mig att göra en topplista av viktiga danska psalmer, liksom jag tidigare gjort en svensk (det var visst 20 psalmer 2014). Listan blev fler än tio… Så vi börjar med favoriten, Niels Frederik Severin Grundtvig, den meste danske psalmförfattaren.
Minns att Grundtvig hade många olika tonsättare till sina texter, vilket verkligen märks i listan nedan. Ofta finns flera alternativa melodier i den danska psalmboken (förkortad DDS 2002), jag anger här mina favoriter, som jag tycker lyfter texten till en ny nivå i just dessa kombinationer.
Min lista innehåller de som är viktigast för mig personligen. Det gör att några av hans mest kända inte är med på denna. De har kommit till mig genom barndomen i Danmark, men också genom nästintill daglig egen tid för bön genom direktsända Morgenandagten från Köpenhamns domkyrka, Vor Frue, som sänds på danska P2 och numera även på DR K.
DDS 4 Giv mig, Gud, en salmetunge, melodi förreformatorisk/Laub
Finns i en svensk översättning i den finska psalmboken. En psalm om lovsång som kännetecknar Grundtvigs teologi, med referens till den 92:a psaltarpsalmen.
DDS 78 Blomstre som en rosengård, melodi JPE Hartmann
Denna adventspsalm som utgår från Jesajas profetia i kapitel 35, är okänd i Sverige, men melodin finns som vårpsalmen 517. Denna har jag stått i höstens grönska och sjungit på berget Karmel, blickandes mot Libanon.
DDS 192 Hil dig, Frelser og Forsoner, melodi Caspar Christian Hoffmann
Den bästa fastepsalmen av dem alla. Tål att tuggas på och mediteras över i fyrtio dagar. Hittar ständigt något nytt i de nio verserna. Melodin är skriven i romantisk stil och finns insjungen i många versioner.
DDS 321 O kristelighed! Melodi av norske Ludvig Mathias Lindeman av de fyra melodier som står i DDS
När Grundtvigs psalmer kom in i den svenska psalmboken 1937 blåste vindar som sa att utländska melodier inte höll tillräcklig kvalité och följdaktligen bytte man melodier till flera danska psalmer. Den här melodin till denna psalm, som i Sverige är känd som sv.ps. 258 O liv, som blev tänt, tycker jag ger ett annat djup. Grundtvig är erkänt svår att översätta och även om Emil Liedgren gjort ett fenomenalt arbete, vill jag ändå utmana er att sjunga originalet på denna melodi.
I Sverige väljer vi ofta några verser här och där för att sprida ut den under den långa trefaldighetstiden. Även detta är en psalm som passar att tugga på och meditera över. Denna psalm är den enda som också fanns med på min topp 20 i svenska psalmboken.
Lindeman har förövrigt skrivit en annan melodi som förekommer fyra gånger i den svenska psalmboken. Vågar jag påstå att den är mest känd som melodin till sv.ps. 56 Gammal är kyrkan av, just det, Grundtvig!
DDS 379 Der er en vej, som verden ikke kender, melodi Christian Barnekow
Åtta verser om att gå på livets väg, oavsett hur den ger sig, i barnslig trygghet, med ännu en melodi i romantisk stil.
DDS 392 Himlene, Herre, fortælle din ære, melodi Erik Pontoppidan
Grundtvigs återdiktning, hans specialitet, av den 19:e psaltarpsalmen. Erik Pontoppidan som skrivit melodin verkar ha levt ett spännande liv, honom får jag kanske fördjupa mig i vid tillfälle, biskop i Bergen (tills han tröttnade) och psalmboksredaktör.
DDS 675 Gud, vi er i gode hænder, Melodi av Willy Egmose 1986
Visserligen levde Grundtvig på 1800-talet, men hans psalmer nytolkas i nutiden. Man kan t ex hitta nya melodier av den danske musikern och körledaren Phillip Faber. Här är dock en psalm, som bifogades i et nyhetsbrev från danska Folkekirken, inspelad med barnkör, trots syndens och dödens närvaro i varje vers utom möjligen den sista.
DDS 729 Nu falmer skoven trindt om land, melodi Johan Henrik Nebelong
Jag kan sakna bra årstidspsalmer för höst och vinter i Sverige, men Danmark har et överflöd. Denna sjunger jag varje år för mig själv när skörden lämnar åkrarna med avskurna ax och svart mull, för skörden här och skörden där (i himlen, alltså) tackar vi Gud.
DDS 752 Morgenstund har guld i mund, melodi av Thomas Laub
En morgonpsalm med typisk Grundtvigoptimism. Vilket inte betyder att han var optimistiskt lagd alltid, han plågades av svåra perioder av depression. Men hans psalmer kan förmedla en grundtrygghet och hans efterföljare kallades för glada kristna.
Thomas Laub satte stor prägel på kommande danska koralböcker genom sitt arbete att återerövra den reformatoriska musiken i sitt ursprung och kom ofta att hamna i motsats till många av de andra mera romantiska kompositörerna på denna lista. Men här samsas de alltså, sida vid sida.
DDS 783 Kirkeklokke, mellem ædle malme, Melodi Henrik Rung
Detta var min högst älskade morfars favoritpsalm, som jag lärde mig i samband med hans begravning. En hembygdpsalm, eller om att känna igen klangen på den egna kyrkklockan, för pojken som växte upp ett stenkast från kyrkan.
Jag har alltså nästan uteslutande valt psalmer som inte finns i den svenska psalmboken och hoppas jag har introducerat några nya för er. Alla går att läsa och höra på dendanskesalmebogonline.dk
Årets första fastekalender
Sofija L Pedersen 