Kvartalsrapport VI, Q4:2025

Den här terminen behöver jag fokusera på mina konkordanser, men först nu i slutet av terminen, med en deadline inför seminarium i januari har jag riktigt fått tid och ro till det. Det händer något när andra går på julledighet, då tystnar bruset och jag får utrymme till forskningen. Även om jag blev avbruten av två dygn på sjukhus för observation med ett av barnen. Min kära dotter lånar ut sitt rum, hon har ett större skrivbord och en säng där jag kan ha böckerna uppslagna.

En del tid har också gått till genomgång av Nytt Norsk Salmeleksikon, där jag samlar berättelser om hur sånger blir psalmer i norsk kontext. Här går det också att följa melodier med namn, enligt engelsk tradition, som ADESTE FIDELES. Den tror jag ni kan, men hymnary.org är fantastiskt och jag tillbringar många timmar där.

Då och då lämnar jag skrivbordet och träffar människor. I oktober var jag på första träffen i nytt danskt hymnologiskt nätverk, en samling i Odense med tjugo psalmnördar, där presenterade min forskning. Jag kände flera men fick också några nya bekantskaper. I vår har jag blivit inbjuden att skriva ett kapitel till en antologi om den danska psalmboken, utifrån ett nordiskt perspektiv. 

I november var jag på Forum för finlandssvensk forskning i Åbo, också det arrangerades för första gången. Det bor omkring 300 000 svensktalande i Finland och de verkar alla känna varandra. Jag var nog den udda fågeln, särskilt som skånska väl knappast kan räknas som rikssvenska, men efter presentation av min forskning fick jag lite nya kontakter och det positiva omdömet: det här var ju mycket mer intressant än det verkade i presentationen (note to self, skriv roliga introduktioner). Men besöket gav också en förmiddag för handledning och fika (inklusive lakrits från Limhamn) med min handledare Jakob.

Som skaparen av Facebooksidan Fastekalendern skapade jag i år Adventspsalmkalendern med Spotifylista på nya och gamla adventspsalmer, eller bara psalmcitat för varje dag. När jag lade ihop alla som står i den svenska psalmboken, tillägget, Psalmer i 2000-talet och Förslag till nya psalmer blev det en per dag. 

Jag och de andra redaktörerna har jobbat en hel del med det senaste temanumret av Hymnologi Nordisk tidsskrift som utkom i dagarna före jul. Där finns flera rapporter och intervjuer med mig vid pennan. Men mest gläds jag åt den stora bredden av bidrag från olika länder (artiklar, essäer, recensioner och rapporter), olika synvinklar och många olika skribenter som ger både djup och höjd åt tidskriften. Tack till alla som läser och bidrar!

Jag har fortsatt ha föreläsningar, ett sätt att sprida akademiska upptäckter i mer populärkulturella sammanhang, så det blev till föreläsning på en kyrklunch i grannförsamlingen, Hos Lekmannakåren i Raus och på IKT i Lund, med adventsfika. Det är alltid kul att få frågor, få veta vad som uppfattas som intressant. På ett ställe fick jag också tips om stipendium att söka! Men jag kan ha fler under våren…

Ett stipendium blev beviljat, av Letterstedtska föreningen, men bara en fjärdedel av vad jag ansökte om. Det var ett resestipendium för min planerade resa till Oslo i mars, då jag vill besöka Menighetsfakultetet där Svein Ellingsens arkiv finns. Det gör att jag nog inte kan stanna så länge som planerat, tyvärr.

Trist nog fick jag ingen utdelning på något av de arbetsstipendier jag sökte. Visserligen var det ansökningstid för ytterligare ett i november, och därmed är det två stipendier jag sökt som först ger besked i vår. I januari och februari får jag ta nya tag. Det är också tungt att få avslag som ges enbart på finska, och att få dem på fredagsmorgnar. Det var en tung inledning på adventshelgen, när jag fick det sista.

Men det finns också en del stora glädjande nyheter: Jag har skrivit på ett avtal för en bok och fått en redaktör, som har fått ett manus i nästan färdigt skick. Till våren hoppas jag att den är tryckt och kan köpas. Det känns riktigt roligt att det verkligen blir en bok från en teolog med förkärlek för praktisk teologi och psalmer. Ännu har vi inte bestämt titel men det är en introduktion till psalmboken för konfirmandledare, med material och övningar som kan användas i undervisningen.

Jag har slagit på stort och köpt ett antal nya psalmböcker som jag nyfiket undersöker. Jag har också fått några. Psalmerna fortsätter att bjuda på ständigt nya skatter. Jag har även denna period upptäckt nya saker, hittat exempel på översättningar som verkligen är tolkningar snarare än översättningar av originalet och också på hur vi räddar historiska psalmer i nutiden åt varandra.

Dessutom har jag fått nya kontakter. 

Jag har varit inbjuden till firande av Sven-Åke Selanders bok, Psalmer behövda, på Centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund. Stort att vara en av fyra särskilt inbjudna gäster, utöver de som huserar i huset.

Men det säger något om de åldersstigna hymnologernas produktivitet att man i åttio- och nittioårsåldern fortfarande ger ut böcker. Här tänker jag utöver Selander på Gustav Björkstrand, Jens Lyster och Ove Paulsen som alla gett eller är på väg att utkomma med nya publikationer. Forskningsivern är det då imponerande!

Antal sidor avhandlingstext: 84, 33 904 ord (+21%)

Antal konkordanser: 13, samt en nytillkommen nyckel över de finlandssvenska psalmerna som är gemensamma och vilken av de fyra konkordanserna som kommer ingå som bilaga till avhandlingen de återfinns i 

Antal avslagna stipendier: 4, ytterligare ett sökt i november. Väntar nu på två svar.

Nivå på Duolingo (finska): Section 2, Unit 19 Talk about technology 

Ett försök att systematisera psalmförslagen

Alltsedan psalmförslagen släpptes har det retat mig att de förvisso är indelade efter psalmbokens huvudrubriker vad gäller teman, men därefter inte efter dess underrubriker, utan i bokstavsordning.

Här finns en lista över psalmförslagen som följer såväl Den svenska psalmbokens huvudteman som underrubriker. Det är min sortering och den kan man givetvis ha synpunkter på, men jag hoppas att den hjälper någon mer än mig själv.

Psf alternativ indelning.pdfDownload

Kvartalsrapport IV (Q2:2025)

Sist skrev jag mycket om externa resor, men kanske behöver jag skriva en del om arbetet jag gör hemma, forskningens vardag.

I ett samtal med David Scott Hamnes från Norge konstaterade vi att konkordanser är tidskrävande, och kräver full koncentration för noggrannhetens skull.

Så jag sitter med mina böcker: psalmböcker och psalmlexikon samt med mina digitala redskap: konkordanser i olika filer, hoppar mellan olika tabbar i samma fil, använder ljudfilerna på dendanskesalmebogonline.dk och det fantastiska men inte så nordiskt uppdaterade hymnary.org – utöver Wikipedia och Google.

Att forska innebär att en hittar inte bara upptäckter om andra, utan även att en kan hitta missar en själv gjort.

Jag har tidigare sagt (och skrivit i stipendiansökningar) att det inte fanns någon finsk psalm i den danska psalmboken, och det stämmer utifrån det logocentriska perspektiv vi ofta antar om psalmer (texten är det definierande). När jag gjorde min melodikonkordans över den danska psalmboken hittade jag dock en finlandssvensk melodi: DDS 659 är Nina Broms Löfmans melodi…

https://www.dendanskesalmebogonline.dk/salme/659

Jag har såklart en teori om varför just denna kom med, men det får ni avvakta lite med. Jag konstaterar i alla fall att ibland är det himla fint att ha fel! Det sägs att forskning innebär att ständigt upptäcka allt en ännu inte vet…

Jag har också konstaterat att när jag arbetar med enahanda arbetsuppgifter är det dels bra att ha flera uppgifter samtidigt, så att jag kan växla mellan dem när jag tröttnar, dels är bra att liksom Britt G Hallqvist, fysiskt förflytta sig vid dessa olika uppgifter. T ex använder jag ibland mitt skrivbord och ibland köksbordet. Då kan arbetet flyta på, även om jag är fast eller för trött för någon av dem. Under detta kvartal kom förresten podden Snedtänkt med Kalle Lind med ett avsnitt om Britt G Hallqvist, som jag rekommenderar, även om det inte är sant att Måne och sol skulle vara den allra populäraste psalmen.

När jag fastnar helt -och det händer- så är avbrott bra. En promenad, en runda i trädgården, en stund i tvättstugan. Ibland är det bäst att sluta för dagen, och då händer det att jag vaknar nästa morgon med en lösning eller en insikt. Då skriver jag ned med det samma!

Ett annat bra avbrott är att sjunga i kör. Näst efter att tjänstgöra på påsken är det bästa att få vara med som körsångare. Jag fick i år byta kör, då min körledare slutade och min lilla mysiga kör lades ned. På långfredagen framförde vi 7even words av Jens Bragdell Eriksson, uruppförandet kan höras här

Vissa uppgifter, som kräver mycket koncentration, kan jag nästan bara göra när jag är själv hemma, eller med hörlurar, och bara korta stunder. Det innebär att mina veckor ser rätt olika ut beroende på om min man och mina barn är hemma eller ej.

Vi har också ett utmärkt stadsdelsbibliotek i närheten, Kirsebergsbiblioteket, dit jag går ibland, men helst på förmiddagar. På eftermiddagarna kommer skolbarnen som inte har datorer hemma och då hörs det även in i det annars tystare tidningsnummer där jag brukar sitta.

Som ni hör funkar jag bäst på morgonen och förmiddagen. Det händer att jag smyger upp lördag morgon, när vi inte har barnen och min man ligger och sover, medan jag skriver som bäst mellan kl 6-9. Jag jobbar generellt mera med avhandlingen på barnfria veckor, om jag inte har prästjobb då. I genomsnitt jobbar jag som präst en helg i månaden, oftast i Malmö, men jag gör inhopp där det behövs och där jag har vänner som känner till min situation. Under juli månad går jag in på heltid som komminister i Helsingborgs pastorat, från vilken jag är tjänstledig. För mig som praktisk teolog känns det viktigt att ha kvar ett ben i praktiken, att möta församlingsbor och deras liv och önskemål i relation till kyrkan.

Det händer att min forskning kommer väl till pass. Som när brudpar har rötter i andra länder, eller den avlidne hade tyskt ursprung och vi vill sjunga psalmer på flera språk samtidigt.

I år är det ekumeniska arbetet i centrum, 1700 efter Nicaea och hundra år efter Stockholmsmötet. En av sakerna jag nyligen (alldeles för sent) upptäckt är att man i den engelskspråkiga traditionen namnger alla melodier. Det finns en melodi som heter Nicaea. Det är John Bacchus Dykes melodi som vi sjunger Helig, helig, helig, Herre Gud allsmäktig till (sv.ps. 3). Tips till alla ekumeniska gudstjänster, om ni skriver ut tune: Nicaea

Även som redaktör för Hymnologi Nordisk tidsskrift har jag hunnit fundera över Nicaea då en av essäerna handlar om musikaliska gestaltningar av den nicenska trosbekännelsen (jag kan skriva så med gott kyrkohistoriskt samvete eftersom jag gjorde en längre utvikning i förordet…). Vi har blivit välsignade med en ny norsk kollega, så vi nu är fyra redaktörer som tillsammans arbetat med detta tredje nummer. Vi har olika språk, men är också bra på olika saker. Jag är till exempel inte så bra på layout, men hoppas lära mig av de andra. Nu är i alla fall det tredje numret ute, sedan tidskriften återuppstod digitalt. Jag har även bidragit med en liten essä där populärmusik möter teologi.

https://hymnologi.journal.fi

Sen gör jag ständigt nya små upptäckter som leder till roliga insikter, ibland lite sidospår som jag kanske kan fördjupa mig i vid något annat tillfälle.

Som att alla nordiska psalmböcker har olika melodier till Tänk, när en gång av Andreas Wexels. I Norge används en melodi av denna spännande kvinna, 

https://montgomery1960.se/?page_id=67

Undrar om hon är släkt med syskonen och skådespelarna Gyllenhaal? I NoS står hon som svensk-italienska men hennes pappa var spanjor som tjänstgjorde i Milano och mamman österrikiska. Nästan lika blandas som jag 😉

Men kanske störst är att jag under denna period använde en hel dag åt att gå igenom alla 233 psalmförslag till Svenska kyrkan,  samma morgon de släpptes. Jag har fått vara med och spela in en del här i Sankt Johannes i Malmö och nu fick jag se helheten. Nu ska de provsjungas under drygt ett och ett halvt år i församlingarna. Hittills har jag funderat en del på det som saknas… Men det får vi återkomma till.

När jag har möjlighet är jag med på seminariet för praktisk teologi och kyrkohistoria i Lund och där lade jag fram mitt första kapitel på avhandlingen i maj, med mycken värdefull input från mitt alma mater.

Jag har också förhandsläst Susanne Wigorts Yngvessons nya bok Att tolka psalm på uppdrag av Verbum samt skrivit en recension av den till Svenskt Gudstjänstliv, som kommer i höst.

Sent på terminen fick jag veta att jag fått stipendium för nästa termin av Elisabet och Einar Råbergers forskningsstiftelse, varmt tack! Sen kom det dessutom ett mindre stipendium från Ebba, Bror och Caroline Bancks stiftelse, för inköp av Nytt norsk salmeleksikon, som nu är beställt. Hurra och tack för forskningsunderstöd!

Antal sidor avhandlingstext 57, 23 614 ord (+15%)

Antal listor: 10 (över respektive psalmbok, respektive lands koralbok, de helt gemensamma och de nya svenska psalmförslagen). 

Antalet listor har ökat med 50% under denna period, vilket är rimligt eftersom konkordanserna var i fokus denna termin, och efter att jag insett att jag måste behandla text och musik både var för sig och tillsammans. Dessutom har jag nog slutgiltigt bestämt en modell för hur jag klassificerar de gemensamma psalmerna.

Kvartalsrapport III (Q1:2025)

Andra terminen på forskarutbildningen, nu med stipendium från Julius Polins förfäders minnesfond.

Denna termin behöver jag fokusera helt på mina konkordanser, och jag är nu i slutfasen av koralkonkordanser för den danska och norska psalmboken (den svenska och den finlandssvenska är jag klar med).

Året inleddes med att jag vikarierade i Svenska kyrkan i Hamburg. Det gav tillfälle att turista, även med psalmtema. Jag är fortfarande chockad efter mitt besök i Sankt Katharinenkirche, där Philip Nicolai var kyrkoherde fram till sin död. Han blev erbjuden att bli professor vid flera av Östersjökustens universitet men stannade i Hamburg. Det var förvisso inte där han skrev dem, men han har skrivit koralerna som kallas både Koralernas Drottning och Koralernas Kung, Du morgonstjärna, mild och ren samt Wachet auf ruft uns die Stimme (mest känd genom JS Bachs Schüblerkoraler). Båda dessa finns i de flesta lutherska psalmböcker, men han nämns överhuvudtaget inte i den kyrka han verkade i fram till sin död 1608. Man blir varken rik eller berömd av att skriva psalmer, kan vi nog konstatera…

Annars är Hamburg en musikstad av stora mått och stolt över sina andra musiker, som CPE Bach, Leo Hassler, Telemann och Brahms m fl. Vi besökte ett superfint dubbelt musikmuseum i gamla staden, där vi hade kunnat vara i flera timmar. Den ena delen var Brahms barndomshem. Just därför står Nicolai i så stark kontrast som bortglömd. I kyrkan finns epitafier över andra hamburgare, men alltså inte denna psalmgigant.

Sankt Katharinenkirche, Hamburg

Jag hade tillfälle att tillbringa nästan en vecka i Åbo!

Det var en fullspäckad vecka, då jag inledde med att träffa den fenomenale Gustav Björkstrand.Inte nog med att han skrivit en bok om alla finlandssvenska psalmförfattare, han har varit folkhögskolerektor, forskningsminister med ansvar för nordiskt samarbete, professor i praktisk teologi, biskop för Borgå stift och rektor för Åbo akademi (!!!).

Vi pratade intensivt under två timmar och jag fick ännu en bok av honom, enligt honom själv hans magna opus, om Jacob Tengstrand. Enligt en kommentar på Facebook från Anders Wejryd, ärkebiskop emeritus, rekommenderas den dessutom som ledarskapsbok.

Jag blev varmt mottagen av Gustav och fick riklig uppmuntran. När vi åt lunch träffade vi dessutom Finlands ärkebiskop! Sånt händer nog bara i Åbo.

Dagen efter hade praktisk och systematisk teologi ett seminarium med en annan tidigare biskop i Borgå stift, Björn Vikström, professor i systematisk teologi, som återgick till akademin efter tio år. Jag presenterade en text om psalmens hermeneutiska funktion där jag följde Ricoeur, inte minst läst genom Björn Vikströms avhandling, tillsammans med Bengt Kristensson Ugglas, även han numera professor i Åbo. Ni anar kanske ett tema?

Bland de nya doktoranderna fanns en dansk kollega, som det ska bli spännande att följa. Hon ska skriva om Løgstrup och Bonhoeffers ansvarsetik.

Jag hade också flera samtal med mina handledare och ett rent handledningstillfälle. Jag har så otroligt vänliga och generösa handledare. Min huvudhandledare Jakob Dahlbacka verkar vara född in i akademin, båda hans föräldrar har arbetat på Teologen och Gustav rekommenderade en artikel av Oloph Bexell i hans fars, Ingvar Dahlbacka, festskrift. Både far och son har kyrkohistoria som ämne. Det kan ju tyckas vara en bit från mitt ämne, men jag får svar på alla mina praktiska frågor och dessutom om sånt som jag inte har kunskap nog för att fråga om. Snabbt går det, dessutom. Professor Cecilia Nahnfeldt är uppmuntrande och har en förmåga att snabbt sätta fingret på knutar och med varsam hand leda till lösningar. Vi är nu totalt tio doktorander i praktisk teologi, så det är i sig ett stort, brett och mycket levande seminarium. Då och då kommer vi att ha samseminarium med systematikerna och det känns fint att få korsbefrukta varandra.

Jag fick en egen nyckel till byggnaderna Teologen och Annexet. Gustav berättade för mig att de tidigare bostäderna skänktes som gåvor av förmögna familjer när Åbo akademi bildades. I några rum finns fantastiska bibliotek, så hela miljön utstrålar kunskap och bildning. Jag satt ett par timmar i Auditoriet för där finns två hyllor fulla av hymnologisk litteratur. Jag fick även flera böcker med mig som är utgivna på Kyrkohustoriska arkivet, som Birgitta Sarelins avhandling liksom Catharina Östmans pro gradu (magister/master-uppsats) i svenska språket, om psalmrevisioner, liksom festskriften till Ingvar Dahlbacka.

Denna gång träffade jag fem professorer totalt och alla är så stöttande och lättillgängliga för oss doktorander, som när vi gick och fikade efter seminariet. Det blev dessutom introduktionen till min första Runebergstårta, en bakelse som serveras såhär års, inför Runebergsdagen den 5 februari. Johan Ludvig Runeberg var Finlands nationalskald och föddes denna dag 1804. Jag köpte även här i Sverige när det var dags, gick att förbeställa från en kedja som börjar på G och har namn efter det franska ordet för, lämpligt nog, tårta…

Vid handledningen pratade vi mycket de poäng jag behöver ta som doktorand. Jag har fått tillgodoräkna kurser i liturgik och hymnologi, från Göteborgs Universitet och Enskilda Högskolan Stockholm, som jag framförallt läste mellan min masterexamen och att jag blev antagen som doktorand. Psalmkursen på EHS går snart igen, med den enda aktiva svenska teologen i hymnologi, den systematiska etikern Susanne Wigorts Yngvesson.

Vinter i Åbo

Men som doktorand utan lön med stipendium för bara denna termin, har jag nyss avslutat stipendieansökningstider. Jag har sökt fem stipendier för nästa termin och hunnit få ett avslag, men också en begäran om komplettering, så hoppas, hoppas…

Min artikel om lärdomar från nyare nordiska psalmböcker i Svensk Pastoraltidskrift publicerades i årets första nummer (SPT 1/2025). Jag har skickat in en text till Verbum till nästa kyrkoårs Kalender om psalmval, som publiceras i höst.

Dessutom har jag haft två föreläsningar om psalmer och min forskning.

Jag har jobbat med forskarID på Orcid (https://orcid.org/0009-0002-2566-0315 ) och att använda referensprogrammet Zotero, men även att vara mera aktiv på LinkedIn.

Till den årliga rapporteringen av publikationsverksamhet i forskningsdatabasen AboCRIS kunde jag lägga in tre texter från Hymnologi Nordisk tidskrift 2/24 (förord, rapport från seminariet i Roskilde och recension av Hymnos årsbok 2024) samt artikeln i SPT. Dessa publikationer och dess registrering i databasen gör att jag medverkar både till att forskningen vid Åbo Akademi och dess output blir synlig och mätbar, men den är också ett kriterium för universitetens basfinansiering.

Jag åkte på en inspirationsdag för danska Folkekirken på Vartov i Köpenhamn med Leipzigprofessorn Alexander Deeg och musiker Uwe Steinmetz, där jag bland annat fick höra att även den evangelisk lutherska kyrkan i Tyskland, EKD, ska förnya sin psalmbok…

Ibland deltar jag i andra forskares evenemang, som när mina vänner släppte sin bok om predikan (https://www.verbum.se/teologi/predika-ord-som-gloder-p52639566) eller när professorn i praktisk teologi i Lund installerades och det blev ett rundabordssamtal om kyrkan i det offentliga rummet.

Senare samma kväll var jag med när det spelades in ”nya” psalmer, i det urval av psalmer som ska publiceras snart, som kom in i Svenska kyrkans psalmbrevlåda. Det var drygt 9000 och ska bli ungefär 250. Förutom att tryckas, spelas alla också in och ska läggas på Spotify. Det ska verkligen bli spännande att se helheten och hur de funkar ute i församlingarna!

Min senaste resa gick till Helsingfors, där nätverket Nordhymn hade seminariedagar. Jag har varit med i åtta år nu och det är årets mest spännande dagar, sett till psalmforskning. Årets tema var Psalmer vid marginalen och vi höll till på Vetenskapernas hus. Båda mina redaktörskollegor Helen och Samuli höll presentationer, om kyrktagning och om queer hymnodi. Vi hade en internationell gäst genom forskaren Kinga Marjatta Pap, finlandsungrare, som studerar Lutherska världsförbundets sångböcker. Den första kvällen åkte vi till Dickursby kyrka där vi leddes i psalmlek av Sirkku Rintamäki, som doktorerar på ”vilda psalmer”. Vi åt en fantastiskt middag med utsikt på tionde våningen.

Nästa dag hölls presentationer av Leena Lampinen om tillgänglig musik, av Mattias Lundberg (ja, musikprofessorn, tillika ordförande i Nordhymn) om utsjungning, av David Scott Hamnes om ett ekumeniskt projekt i Norge och av Sofia Beckne Wastesson om Frälsningsarméns psalmer.

Det som kan verka som en salig blandning, är just det (med betoning på salig) och samtidigt ett sådant uppmuntrande och delande forum. Denna gång var de flesta musikvetare, och som praktiskt teolog suger jag åt mig så gott jag kan av deras kunskap. Flera av oss är dessutom anmälda till konferens Christian Congregrational Music utanför Oxford i augusti. Vi blir ett litet nordiskt gäng på min första konferens utanför Norden! Med mina redaktörskollegor Samuli och Helen ska jag dessutom utgöra en seminariepanel, så det finns ett paper att skriva, om debatten om brudöverlämning i Svenska kyrkan och hur det möjligen påverkar musiken brudparen väljer.

Jag och Helen stannade en dag extra i Helsingfors. Vi blev bjudna på en finsk middag hemma hos Samuli och hans make och förmiddagen därpå hade vi ett redaktionsmöte på Sibeliusakademien där vi välkomnade vår nya norska redaktör Solveig. Vi ser verkligen fram emot gott samarbete! Liksom Samuli är Solveig ordförande i den norska hymnologiska föreningen (varken Danmark eller Sverige har någon, än eller just nu, beroende på hur man ser på det). Nästa nummer av tidskriften kommer i juni och vi har gott om material att publicera också i detta tredje nummer.

Det finns många lustiga skillnader mellan rikssvenska och finlandssvenska för mig att upptäcka, som att bullar kan innebära vetelängder, och att en semla också kan innehålla t ex ost eller skinka. Jämför rikssvenska och skånska, där nedanstående på rikssvenska heter fralla och på skånska en bulle (vilket gör den skånska specialiteten bulle med bulle helt logisk, en franskbrödsbulle med en chokladboll inuti).

Någon frågade mig om det inte är ensamt att sitta hemma och skriva, men som ni ser är jag iväg en del och får massa input. Dessutom har jag varannan vecka alla fyra barn hemma och är deras bläckfisk. Jag är så tacksam för denna möjlighet att ge dem tid och utrymme, samtidigt som jag har ett eget projekt. Båda ger mig tillfredsställelse och lycka!

Nu får jag återvända till mina konkordanser, men först en sammanställning:

Antal sidor avhandlingstext 53, 20 548 ord (+23%)

Egentligen säger detta inte så mycket, eftersom fokus inte just nu är på att skriva avhandlingstext, men bra att lägga in saker efterhand som man upptäcker dem.

Däremot säger denna bilden en del. Det är min avhandling och alla mina konkordanser utskrivna (för någon månad sen, nu finns det två till). De fyller en vanlig pärm till ungefär häften:

Kvartalsrapport forskarstudier 2:2024

Medan alla andra gör klart ekonomiska kvartalsrapporter och skriver årsredovisningar, kommer här min andra kvartalsrapport, om slutet av den första terminen på forskarutbildningen.

Jag åkte på ett seminarium på Kirkemusikskolen i Roskilde, med anledning av 500 år med luthersk psalmsång, då Achtliederbuch publicerades 1524. Det är min barndomsstad och jag har gått förbi många gånger med min bedstefar. Det är lyxigt att bo så nära ett grannland och kunna ta del av forskning även där.

Särskilt spännande var det att lyssna på Bjarke Moe och hans arbete med reformatoriska psalmer, och framförallt den smått geniala hemsidan melodier.dsl.dk där man kan skriva in noter och sidan kan själv identifiera melodin oavsett om det är rätt tonart eller rätt tonlängd (vilket ju har har varierat genom århundradena!).

Det var en aha-upplevelse om hur psalmsången liksom på medeltiden har ett friare förhållningssätt mellan toner och ord och att man i translationen mellan språk inte brydde sig så mycket om rätt antal stavelser enligt melodin.

Jag har arbetat en del med andra numret av Hymnologi Nordisk tidsskrift, där jag själv bidrog med en rapport från nyss nämnda seminarium, samt en recension av finska Hymnos årsbok 2024, från en konferens i Helsingfors maj 2022, den första vetenskapliga konferens jag besökte och försiktig presenterade mitt projekt, men framförallt fick många kontakter.

Efter en hälsning genom gemensam vän bokade jag träff med Sven-Åke Selander, en nestor på det hymnologiska området och i skånsk snöstorm körde jag dit. Det blev en härlig eftermiddag där jag blev oerhört varmt välkomnad och förplägnad… Sven-Åke är nittio år och fantastiskt fin att prata hymnologi med.

Jag har letat efter material i gamla utgåvor av Hymnologi, som finns att läsa på https://salmehistorisk.dk/salmehistoriske-ressourcer.html

Vi hade ett seminarium på plats i Åbo, jag presenterade för första gången en text, nämligen den artikel jag skrivit för Svensk Pastoraltidskrift om vad Svenska kyrkan kan lära av de senaste psalmböckerna från Norge och Danmark. Det var en bra introduktion till både mig och mitt ämne, tror jag. Min kloka handledare sa om en mina fina kollegors texter: ”En del texter är etyder.” Alla texter blir inte vetenskapliga artiklar, men kan vara viktiga för den personliga utvecklingen ändå.

Medan jag gått igenom den finlandssvenska psalmboken hittade jag i deras tillägg psalmen 887 som handlar om fred, och har text på flera språk, även arabiska och hebreiska. Något att sjunga och be om i en orolig tid.

Psalm 887 – Fredens Gud ge oss kärlek

Jag har ägnat en del tid åt att skapa struktur för avhandlingen och gjort en sorts översiktlig synopsis, med innehållsförteckning.

Jag har efter samtal med handledare ifrågasatt omfattningen, kommer jag hinna allt? Behövs allt? Ska allt publiceras i avhandlingen eller finns det utrymme att redan nu tänka på post doc-projekt?

Jag har slutfört kursen om etisk forskning och börjat använda programmet Zotero för källhänvisningar.

I december fick jag veta att jag fått stipendium för vårterminen, tack Julius Polins förfäders minnesfond! Vårens ansökningstid slutar under februari, så snart dags att söka för höstterminen…

Sen var det förstås jul och över nyår var jag och min man vikarier i Svenska kyrkan i Hamburg, jag som präst, han som musiker. Vi var på plats en vecka och jag hann också hålla en föreläsning om psalmer, dess historia och nuläge med kommande publicering av 250 nya psalmer som ska provsjungas från våren. Lite turistande hann vi med men det kommer nog ett eget inlägg om skillnaden mellan att vara kompositör och psalmförfattare… Hursomhelst, oerhört nyttigt att få möta perspektiv från Svenska kyrkan i utlandet och att få presentera forskning för en bredare allmänhet.

Antal sidor avhandlingstext: 43 sidor, 16658 ord

Inledning forskarstudier

Jag har funderat på hur jag bäst ska dokumentera mina forskarstudier, alltså studietiden och inte bara resultaten genom avhandlingen. Kanske är bloggen ändå en bra plats?

I våras blev jag antagen som doktorand i praktisk teologi vid Åbo akademi. Det var förstås en del praktiska frågor då, som hur ofta och hur mycket jag skulle behöva vara på plats, samtidigt som jag är mamma med delad vårdnad, men också det ekonomiska.

Under sommaren letade jag intensivt efter stipendier. Många ska dock sökas via specifika formulär som läggs upp en månad före ansökningstiden går ut, och flera går ut den femtonde september. De första veckorna av terminen gick därför dels åt till att skriva ansökningar efter noggranna instruktioner, dels till att komma åt de tekniska delarna av Åbo akademi. Det var inte alldeles enkelt för mig som inte bor i Finland och därmed inte har finsk personbeteckning… Det kändes stort när jag väl fick igång min mail men också andra delar, som Moodle.

Jag har även hunnit med två digitala och ett seminarium på plats. Jag har verkligen hamnat på en fantastisk plats. Vi satt i det vackraste rummet på Teologen, och människorna är minst lika fina. Öppna, generösa och vänliga, både mina meddoktorander och alla som undervisar. Därtill är vartenda rum fullt av hymnologisk litteratur, eftersom hymnologin har varit ett av Åbos hjärteämnen. Jag kunde helt enkelt inte ha hamnat på en bättre plats!

Enligt min forskningsplan ska jag denna termin arbeta med konkordansen, som ligger till grund för min avhandling. Den ger en översikt över gemensamma psalmer i de nuvarande danska, norska, svenska och finlandssvenska psalmböckerna. Som ni ser nedan har jag börjat, även om det mesta är rena grekiskan för utomstående. Kanske ser ni också att jag har med den finska psalmboken Virsikirja, men där förlitar jag mig helt på en lista som finns i den finlandssvenska psalmboken. När jag tittar på Sverige och Danmark har jag hjälp av min tidigare utförda dansk-svenska konkordans.

Jag har övergått till en ny metod. Jag går nu systematiskt igenom psalmerna nummer för nummer. Det innebär att jag redan hittat psalmer jag tidigare missade i den dansk-svenska konkordansen. Jaja, hellre nu än senare, typ vid slutseminarium…

Snabbt blev det också ett irritationsmoment att jag inte hittade melodier utan namngiven kompositör i den svenska psalmboken. I de andra psalmböckerna finns de med i melodiförteckningar, utifrån ursprungsland. Alltså har jag skapat en egen lista över kompositörslösa melodier och ordnat dels efter ursprung (såsom det står i psalmboken, alltså ibland ort och ibland land), dels i kronologisk ordning. Tips till Verbum, hör av er om ni är intresserade!

En Melodikonkordans efter ursprung

Nästa Melodikonkordans efter årtal

Förutom detta, har jag

• avslutat en artikel som legat länge men nu är antagen för publicering i Svensk Pastoraltidskrift, om vad vi kan lära från våra nordiska grannar vid revidering av psalmboken
• jag har varit på Kyrkomötets första session, där vi också fick information om processen kring de utvalda psalmer från psalmbrevlådan som vi ska börja provsjunga i församlingarna nästa år

• Jobbat med kommande nummer av den digitala tidskriften Hymnologi, eftersom jag ingår i redaktionen, tillsammans med två fantastiska medhymnologer som redan är disputerade

Det finns en del kurser jag behöver gå som doktorand och jag har börjat en digital kurs om forskningsetik.

Parallellt har jag också börjat skriva på avhandlingen, och filar därför både på struktur och text. Denna vecka har jag satsat på forskningsöversikten och gått igenom hymnologiska avhandlingar. Jag har varit på mitt lokala bibliotek och beställt hem lite böcker, men jag kommer nog åka till Lund någon dag också.

Bild från mitt nya skrivbord

När jag sammanfattar denna tid, tycker jag nog att det går ganska bra, trots att jag för en dryg månad sedan blev rejält förkyld och dras med hosta alltsedan dess…

Min masteruppsats om dopföräldrars val av doppsalmer

Här finns min masteruppsats i praktisk teologi

slp-masteruppsats-klarDownload

Melodikonkordans

Blev varse att det är svårt att hitta en konkordans över vilka melodier som används till flera psalmer i 1986 års psalmbok. Här kommer en variant.

Första gången en psalm är nämnd står den i vanlig stil. Alla följande gånger i kursiv.

I denna lista kan du alltså på varje nummer du undrar, vilka psalmer har fler denna melodi, kunna hitta alla psalmer på samma.

Melodikonkordans.pdfLadda ner

Min topp tio av Grundtvigs psalmer

Imorse fick jag för mig att göra en topplista av viktiga danska psalmer, liksom jag tidigare gjort en svensk (det var visst 20 psalmer 2014). Listan blev fler än tio… Så vi börjar med favoriten, Niels Frederik Severin Grundtvig, den meste danske psalmförfattaren.

Minns att Grundtvig hade många olika tonsättare till sina texter, vilket verkligen märks i listan nedan. Ofta finns flera alternativa melodier i den danska psalmboken (förkortad DDS 2002), jag anger här mina favoriter, som jag tycker lyfter texten till en ny nivå i just dessa kombinationer.

Min lista innehåller de som är viktigast för mig personligen. Det gör att några av hans mest kända inte är med på denna. De har kommit till mig genom barndomen i Danmark, men också genom nästintill daglig egen tid för bön genom direktsända Morgenandagten från Köpenhamns domkyrka, Vor Frue, som sänds på danska P2 och numera även på DR K.

DDS 4 Giv mig, Gud, en salmetunge, melodi förreformatorisk/Laub

Finns i en svensk översättning i den finska psalmboken. En psalm om lovsång som kännetecknar Grundtvigs teologi, med referens till den 92:a psaltarpsalmen.

DDS 78 Blomstre som en rosengård, melodi JPE Hartmann

Denna adventspsalm som utgår från Jesajas profetia i kapitel 35, är okänd i Sverige, men melodin finns som vårpsalmen 517. Denna har jag stått i höstens grönska och sjungit på berget Karmel, blickandes mot Libanon.

DDS 192 Hil dig, Frelser og Forsoner, melodi Caspar Christian Hoffmann

Den bästa fastepsalmen av dem alla. Tål att tuggas på och mediteras över i fyrtio dagar. Hittar ständigt något nytt i de nio verserna. Melodin är skriven i romantisk stil och finns insjungen i många versioner.

DDS 321 O kristelighed! Melodi av norske Ludvig Mathias Lindeman av de fyra melodier som står i DDS

När Grundtvigs psalmer kom in i den svenska psalmboken 1937 blåste vindar som sa att utländska melodier inte höll tillräcklig kvalité och följdaktligen bytte man melodier till flera danska psalmer. Den här melodin till denna psalm, som i Sverige är känd som sv.ps. 258 O liv, som blev tänt, tycker jag ger ett annat djup. Grundtvig är erkänt svår att översätta och även om Emil Liedgren gjort ett fenomenalt arbete, vill jag ändå utmana er att sjunga originalet på denna melodi.

I Sverige väljer vi ofta några verser här och där för att sprida ut den under den långa trefaldighetstiden. Även detta är en psalm som passar att tugga på och meditera över. Denna psalm är den enda som också fanns med på min topp 20 i svenska psalmboken.

Lindeman har förövrigt skrivit en annan melodi som förekommer fyra gånger i den svenska psalmboken. Vågar jag påstå att den är mest känd som melodin till sv.ps. 56 Gammal är kyrkan av, just det, Grundtvig!

DDS 379 Der er en vej, som verden ikke kender, melodi Christian Barnekow

Åtta verser om att gå på livets väg, oavsett hur den ger sig, i barnslig trygghet, med ännu en melodi i romantisk stil.

DDS 392 Himlene, Herre, fortælle din ære, melodi Erik Pontoppidan

Grundtvigs återdiktning, hans specialitet, av den 19:e psaltarpsalmen. Erik Pontoppidan som skrivit melodin verkar ha levt ett spännande liv, honom får jag kanske fördjupa mig i vid tillfälle, biskop i Bergen (tills han tröttnade) och psalmboksredaktör.

DDS 675 Gud, vi er i gode hænder, Melodi av Willy Egmose 1986

Visserligen levde Grundtvig på 1800-talet, men hans psalmer nytolkas i nutiden. Man kan t ex hitta nya melodier av den danske musikern och körledaren Phillip Faber. Här är dock en psalm, som bifogades i et nyhetsbrev från danska Folkekirken, inspelad med barnkör, trots syndens och dödens närvaro i varje vers utom möjligen den sista.

DDS 729 Nu falmer skoven trindt om land, melodi Johan Henrik Nebelong

Jag kan sakna bra årstidspsalmer för höst och vinter i Sverige, men Danmark har et överflöd. Denna sjunger jag varje år för mig själv när skörden lämnar åkrarna med avskurna ax och svart mull, för skörden här och skörden där (i himlen, alltså) tackar vi Gud.

DDS 752 Morgenstund har guld i mund, melodi av Thomas Laub

En morgonpsalm med typisk Grundtvigoptimism. Vilket inte betyder att han var optimistiskt lagd alltid, han plågades av svåra perioder av depression. Men hans psalmer kan förmedla en grundtrygghet och hans efterföljare kallades för glada kristna.

Thomas Laub satte stor prägel på kommande danska koralböcker genom sitt arbete att återerövra den reformatoriska musiken i sitt ursprung och kom ofta att hamna i motsats till många av de andra mera romantiska kompositörerna på denna lista. Men här samsas de alltså, sida vid sida.

DDS 783 Kirkeklokke, mellem ædle malme, Melodi Henrik Rung

Detta var min högst älskade morfars favoritpsalm, som jag lärde mig i samband med hans begravning. En hembygdpsalm, eller om att känna igen klangen på den egna kyrkklockan, för pojken som växte upp ett stenkast från kyrkan.

Jag har alltså nästan uteslutande valt psalmer som inte finns i den svenska psalmboken och hoppas jag har introducerat några nya för er. Alla går att läsa och höra på dendanskesalmebogonline.dk

Tipsrunda om psalmer

Idag är det dags för en Tipsrunda psalmer i denna covid-19-tid. Anpassade aktiviteter…

 

Kanske har fler glädje av den?